På andra sidan Öresund är politiken annorlunda, både till innehåll och form. För tredje valet i rad går regeringspartierna fram, men förlorar makten. Och i centrum står migrationspolitiken.
Mads Fuglede är Venstres talesperson i migrations- och integrationsfrågor och ledamot i Folketinget från Köpenhamn.
Mads kandiderade i valet 2015, men kom inte in i Folketinget från början. I oktober 2017 avgick hans företrädare, och Mads Fuglede kom då in som ersättare.
Efter att ha suttit lite kortare tid än två år, blev han nyligen omvald med 3622 personröster.
Bakom sig hade han en akademisk karriär, där han efter kandidatexamen bland annat undervisat i internationell politik och USA:s historia vid Grundtvigs Højskole. I samband med de amerikanska presidentvalen 2008 och 2012 gjorde han sig en roll som kommentator i danska Tv2. Han har skrivit två böcker om USA.
Han har hand om den för tillfället sjuke sonen, 2,5 månader, som inte riktigt är bekväm med att pappa har en intervju att genomföra.
På sin hemsida framstår Mads Fuglede framför allt som en politiker intresserad av lokala frågor, i en mycket borgerlig miljö. Hans viktigaste fråga handlar om att minska trafikproblemen i Köpenhamns närområde. Det ska vara ”mindre støj, mere fuglefløjt”.
Förutom det tar han också upp problemet med höjda skatter för husägare och vill ha mindre förtätning, som två viktiga frågor. Efter dessa, alla med förankring i det lokala livet, kommer tre nationella frågor – stram migrationspolitik, stärkt försvar och en rättvisare skatteutjämning.
Från svensk horisont kan valutslaget den femte juni te sig märkligt, Venstre gick fram i valet, efter att ha haft regeringsmakten sen 2015. I Sverige brukar det ju vara tvärtom, att regeringen tappar när den behöver ta ansvar. Men så fungerar det inte riktigt i Danmark, menar Mads Fuglede. Väljarna belönar mer vad de ser som ansvarstagande.
I valet 2015 var det Socialdemokraterna som gick fram, men de tappade ändå regeringsmakten. Nu hände samma sak för Venstre.
– Det beror på att inget parti utom regeringen har tagit ansvar för regeringspolitiken, säger han.
– Det finns två block i dansk politik, ett vänsterblock och ett högerblock. I förra valet gick regeringspartiet fram, men vänsterblocket som helhet tappade.
Valrörelsen handlade mycket om migrations- och integrationspolitiken. Eller utlänningspolitiken, som det fortfarande heter på danska.
– Jag tror att Socialdemokraterna har vunnit regeringsmakten, genom att lägga om sin utlänningspolitik så det kunde locka väljare över blockgränsen.
– Det är nyckeln till att förstå det här valresultatet, och det betyder att tio procent av deras väjare nu kommer från vår del av det politiska landskapet, det blå blocket. Men sedan har de tappat tio procent av sina väljare, som gått längre ut i vänsterblocket.
– Så grunden till att det nu blir en Socialdemokratisk regering beror på att de har kopierat högerblockets utlänningspolitik. Det har fått väljare att gå över mittenlinjen i dansk politik.
Detta har varit en medveten strategi från Socialdemokraternas sida, menar Mads Fuglede. De har vetat att de skulle förlora väljare till andra partier i vänsterblocket om de gjorde om sin migrationspolitik.
Både Socialistisk folkeparti och Radikale venstre hör till valets stora vinnare, med tillsammans 15 mandats ökning. Socialdemokraternas framgång var mer blygsam, de ökade med ett mandat. Men de kan ändå vinna regeringsmakten, eftersom varken Radikale venstre eller Socialistisk folkeparti har något riktigt alternativ till att stödja en socialdemokratisk regering.
Venstre gick också fram, med nio mandat. Deras två koalitionspartier under förra mandatperioden, Konservative folkeparti och Liberal Alliance, gick mer blandat. Konservative gick också fram, med sex mandat. Men Liberal Alliance tappade lika mycket som Venstre ökade, och är nu Folketingets minsta parti med fyra mandat.
Dansk folkeparti, som stödde den tidigare regeringen, tappade 21 mandat.
I den här situationen blir det inte alldeles lätt för Socialdemokraterna att regera, menar Mads Fuglede. De har vunnit valet på en politik som deras stödpartier inte vill ha. Det är skälet till att de väljer enpartiregering tror han.
– Antingen ska de forma en minoritetsregering, eller så ska de lyckas få ett eller två partier att komma med för att få en stabilare regering.
På slutet av valrörelsen signalerade Venstres partiledare Lars Løkke Rasmusen en möjlighet till regeringsuppgörelse med Socialdemokraterna. Så blev det inte. Men om det nu blir en socialdemokratisk enpartiregering, blir det möjligt att göra upp över blockgränsen i enstaka frågor.
– Det kan gott ske, men bara om man blir överens om den ekonomiska politiken och om utlänningspolitiken.
Men i huvuddragen av dessa, ligger Venstre och Socialdemokraterna nu närmare varandra än Socialdemokraterna står till sina stödpartier, anser han.
– Partierna till vänster om Socialdemokraterna har ställt krav som står i strid med vad S har lovat väljarna. Och för att bryta den situationen, kan de söka stöd till höger.
– Men jag tror det är uteslutet att vi skulle medverka i regeringen. Det är ju ett historiskt högt valresultat för vänsterblocket. Man får se tillbaka till 1971 för att se ett lika starkt mandat för centrum-vänster i dansk politik.
Dansk politik är mer rörlig än den svenska, när det gäller att forma regeringar. Det är ett av skälen till att ett liknande samarbete som ”Allians för Sverige” förmodligen inte är aktuellt i Danmark, även om Venstre under oppositionsåren 2011-15 tog intryck av hur det samarbetet fungerat. Mads Fuglede tror att ett fastare samarbete skulle kunna försvåra uppgörelser med regeringen. Det skulle inte löna sig i längden, om det skulle resultera i att regeringen måste göra upp vänsterut.
– Om det finns en möjlighet till samarbete över mitten, om man kan bli enig om viktiga frågor så ska man försöka det. Men om politiken blir väldigt annorlunda än det vi står för i vårat block, så går ju inte det, resonerar Mads Fuglede.
Migrationspolitiken har varit dominerande i både svensk och dansk politik, sedan början på 2000-talet. Men de båda länderna har ändå haft mycket stora inbördes skillnader. Danmark har varit en skräckbild i svensk politik.
Föga förvånande är synen från danskt håll inte särskilt sympatisk till den svenska debatten.
– Den stora skillnaden mellan dansk och svensk politik är att flertalet bland danska väljare, mellan 60 och 70 procent, vill ha en stramare utlänningspolitik, säger Mads Fuglede.
– Det har de danska Socialdemokraterna tagit intryck av, och därför har de lagt sig helt annorlunda än de svenska Socialdemokraterna har.
– På så sätt har det varit med om att nu kannibalisera ett parti som också representerar arbetarklassen, det vill säga Dansk folkeparti, istället för att isolera dem som ett parti man inte kan samarbeta med, som man i Sverige gjort med Sverigedemokraterna, säger han.
Fuglede menar inte nödvändigtvis att isoleringen av SD i Sverige har varit ett felaktigt vägval. Bara genom att acceptera Dansk folkeparti, och delvis anamma deras politik, har Socialdemokraterna kunnat vinna deras röster. Något annat har inte varit politiskt möjligt.
– Danmark kommer aldrig att få en svensk utlänningspolitik, för det finns det ingen majoritet för.
– Det är också det som gör det möjligt för Socialdemokraterna att riskera en sådan strategi där de tappar tio procentenheter vänster ut samtidigt som de vinner tio procentenheter från Dansk folkepartis väljare.
– Detta måste man från svensk sida förstå, när man ser det danska valresultatet. I Sverige finns det bara ett parti som för en dansk utlänningspolitik, och det är Sverigedemokraterna, säger Mads Fuglede.
– Det har skett en förflyttning i Sverige också på senare år. Men från dansk horisont är det fortfarande med ganska små steg.
– Det verkar inte som Sverige riktigt vill förändra antalet som kommer, även om politiken i vissa delar vill strama åt.
– Så ser det ut från danskt perspektiv. När vi talar med våra svenska systerpartier, oavsett om vi är socialdemokrater eller vad vi är, så står vi otroligt långt från varandra i uppfattningen om utlänningspolitiken, avslutar Mads Fuglede.
Ulf Schyldt
