Skogsnäringen har stor betydelse för Sverige, både ekonomiskt och som en så kallad kolsänka för klimatet. Den rådande svenska skogspolitiken utformades på 1990-talet och innebär idag ökande problem och målkonflikter. Nu tillsätter regeringen en ny utredning för att komma till rätta med detta.
Vid en presskonferens onsdagen 7:e februari presenterade tre ministrar ur regeringen direktiv för en ny utredning som vill göra om skogspolitiken. Bland annat ska större hänsyn tas till bevaradevärden och “ökad skoglig tillväxt”, skriver regeringen.se. Det var landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), EU-minister Jessika Roswall (M) samt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) som deltog.
Den senaste större reformen av skogspolitiken gjordes 1993. Sedan dess har vissa förändringar införts, varav en del handlar om att också anpassa Sverige efter EU-direktiv som kan inverka på skogsindustrin, som till exempel art- och habitatdirektivet. Det har ökat risken för att olika intressen kommer i konflikt med varandra. Väldigt förenklat uttryckt finns det skogsägare som vill avverka, men inte får, samtidigt som andra skogsägare vill bevara en del av sitt bestånd men tvingas avverka.
Några justeringar har därför gjorts, bland annat efter skogsutredningen 2019, men dess förslag löste långtifrån alla problem.
Formellt sett har skogspolitiken idag två mål, ett miljömål och ett produktionsmål, som ska vara jämställda. Det betyder att det finns en risk för att sådana målkonflikter uppstår. Det är dock ingenting som regeringen vill ändra på, utan skriver i utredningsdirektiven att dessa mål ska ligga fast.
Rättsordningen ska också bli tydligare. Utvecklingen av ny lagstiftning på miljöområdet som bland annat har breddat sakägarkretsen har också lett till att fler avverkningsbeslut överklagas, bland annat av ideella föreningar, i parallella spår inom domstolsväsendet. Det är en ordning som utredningen vill motverka. Regeringen skriver i direktiven att utredaren ska “säkerställa att beslut inte kan överklagas till både allmän förvaltningsdomstol och mark- och miljödomstol”.
Skogens stora betydelse
Skogsnäringen har en stor ekonomisk betydelse, menar regeringen, som skriver: “Skogsnäringen svarar för omkring 10 procent av såväl den svenska industrins totala sysselsättning som industrins export, omsättning och förädlingsvärde.” Men den svenska skogen är också av betydelse för klimatet.
Sverige täcks till två tredjedelar av skog, huvudsakligen granskog – eller “västlig taiga” som biotopen benämns i bland annat EU-sammanhang. Även om denna alltså är dominerande i Sverige och bland annat Finland, är den mer sällsynt och betraktas som skyddsvärd inom EU stort. Detta har den befintliga svenska lagstiftningen inte riktigt anpassats för.
Förutom att göra en sådan uppdatering, så är också ett mål med utredningen att ta fram metoder för hur lagstiftningarna ska hållas bättre synkroniserade i framtiden. Därför vill regeringen ta fram metoder för “hur skogspolitiken kan utvecklas för att möta policyutvecklingen inom EU” samt “föreslå ett utvecklat arbetssätt för Sveriges fortsatta arbete inom EU i skogliga frågor”, skriver de i direktiven.
Det går att läsa in ett visst missnöje med den tidigare hanteringen i dessa formuleringar.
Förenklad hantering
En annan del av utredningens uppdrag är att se över och förenkla en del av regelverkets procedurer. Många mindre skogsägare har under de senare åren uttryckt missnöje med vad de uppfattar som ökat regelkrångel. I utredningen nämns framför allt avverkningsanmälningar och formerna för samråd kring skogsavverkning.
Tanken är att regelförenklingarna och domstolshanteringen ska ses över i ett delbetänkande som ska vara färdigt redan före 2024:s utgång, medan den bredare översynen kan anstå till ett slutbetänkande senast i augusti 2025.
Ulf Schyldt
