På onsdagen 15 maj slår Riksbankens beslut att sänka styrräntan igenom. Samtidigt varnar Sveriges kommuner och regioner, SKR, i en ny rapport för att det fortsatt råder en tuff ekonomi i den offentliga sektorn.
ANALYS. Det här är den första räntesänkningen sen Riksbanken började höja räntan för ett år sedan. Sänkningen blev 0,25 procent. Men redan när beslutet blev känt, den 5 maj, sa Riksbankens direktion också att de sannolikt ser möjlighet att sänka styrräntan upp till två gånger till i år.
Det är glädjande besked för så väl hushåll som företag. Att behöva betala höga räntor efter en mycket lång period med låg eller obefintlig ränta är ansträngande för ekonomi. Det är många husägare som var nära att knäckas när både räntorna steg och energipriserna var höga. Och många småföretag vittnade om att de behövde skjuta investeringar på framtiden på grund av osäkerhet om den dalande ekonomin samtidigt som det blev dyrare att låna.
Det drabbar också på andra sätt. Bostadsbyggandet har ju närmast tvärstannat. Även här är det kombinationen av dåliga tider och stigande räntor som slår hårt. Även om det skulle byggas bostäder trots ökade kostnader, är frågan vem som i nuläget skulle ha råd att bo i dem. Bostadsbyggandet minskade med 34 procent under fjärde kvartalet 2023 jämfört med föregående år, skriver ekonomifakta.se
Trots att läget alltså ser ut att kunna börja ljusna för hushållen och på sikt kanske även för små och medelstora företag, behåller den ekonomiska osäkerheten sitt grepp om den offentliga sektorn. Här fortsätter kombinationen av stigande kostnader och räntor att slå hårt, samtidigt som skatteintäkterna minskar när människor arbetar mindre eller inte alls, till följd av konjunkturläget.
Först under nästa år väntar sig SKR att det ska börja ljusna för kommuner och regioner. I år väntas regionerna gå back med 16 miljarder, medan kommunerna nätt och jämnt håller näsan över nollstrecket i medeltal, där det sammanlagda överskottet från landets alla kommuner väntas bli två miljarder i år, enligt SKR.
Så illa har inte läget i kommunerna varit på 20 år. Två av tre kommuner har sparkrav mot vissa verksamheter, visar SKR:s kartläggning.
– De senaste årens exceptionella läge, med den höga inflationen, gör att återhämningen tar tid. Regionerna behöver fortsätta att göra effektiviseringar och på vissa håll även nedskärningar av personal. Även många kommuner dras med underskott i sina verksamheter och behöver fortsätta att dra ned sina kostnader, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.
Riksbankens problem är, lite förenklat, att styrräntan är ett väldigt trubbigt verktyg. Det betyder att räntan måste sättas efter vad som gäller för ekonomin i något slags genomsnitt. Därav att offentlig sektor, som drabbas hårdast nu, inte heller får en lättnad omedelbart – de ligger inte riktigt i fas med den övriga samhällsekonomin. Räntan måste bestämmas efter en helhetsbedömning.
– Under rådande omständigheter och med beaktande av konsekvenser för den reala ekonomin och de finansiella marknadernas funktionssätt bedömer Riksbanken att beslutet om att sänka räntan med 0,25 procentenheter är en väl avvägd åtgärd, säger Riksbanken i sitt pressmeddelande.
I mars nådde inflationstakten i det ena av de två konsumentprisindex som är mest styrande för bedömningen, KPIF, ned till 2,2 procent vilket är nära målet om två procent.
– Riksbanken bedömer att en styrränta på̊ 3,75 procent kommer bidra till att inflationen stabiliseras nära målet inom rimlig tid, säger Riksbanken.
Nästa penningpolitiska besked ges av Riksbanken den 27:e juni.
Ulf Schyldt
