Carl Fredric Liljevalch den äldre (1796–1870) var en framgångsrik affärsman i Stockholm. 1824 öppnade han en brädgård vid Tegelviken på Södermalm och 1829 anlade landets första ångsåg där. 1832 en öppnade han en ”matinrättning utan spirituosa” för arbetare och matroser, vilket väckte stor uppmärksamhet och lovordades av bland andra kronprins Oskar, som ivrade för nykterheten.
Liljevalch företrädde liberala frihandelsideal, som av de konservativa i riksdagen kallades ”Tegelviksidéer” – sannolikt det första svenska skällsordet för begreppet liberalism. Han verkade också för slaveriets avskaffande på den svenska kolonin Saint-Barthélemy.
Liljevalch kallades ”Norrlands välgörare” eftersom han engagerade sig för norrlänningar som på 1830-talet drabbades av upprepade missväxtår. Han ansåg att den statliga spannmålshjälpen dit skulle kombineras med export av norrländskt virke, vilket blev ett framgångsrikt koncept. Liljevalch anlade eller köpte sågverk, varv och hamnar längs hela Norrlandskusten.
Även Liljevalchs son, Carl Fredrik Liljevalch den yngre (1837–1909), var engagerad i affärsverksamhet på många håll i landet. Han föreskrev i sitt testamente att hans förmögenhet bland annat skulle gå till forskning och till Sveriges kontoristförening. Han hade dock värderat sina tillgångar i underkant och med tanke på Liljevalchs konstintresse beslöt testamentsexekutorerna att överskottet skulle gå till byggandet av den konsthall på Djurgården som bär hans namn och som invigdes 1916.
Anders Johnson
