Den 5 april var sista dagen för bedömningar av ett nytt lagförslag för att förbättra levnadsvillkoren för flyktingar med tillfälligt skydd i Sverige, med fokus på den aktuella situationen för ukrainska flyktingar. Emellertid har detta förslag mötts av omfattande kritik från flera organisationer – dokumentet ytterligare fördjupar de redan svåra förhållandena för ukrainska flyktingar i det svenska samhället.
En av de huvudsakliga punkterna som kritiseras är begränsningen av tillgången till bosättningsbaserade socialförsäkringsförmåner och stöd enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), vilket strider mot FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna åtgärd underminerar principen om fullständigt deltagande och lika villkor för personer med funktionsnedsättning enligt FN.
En annan punkt som har väckt oro och kritik är den fortsatta fattigdomen bland de mest sårbara grupperna av flyktingar. Lagförslaget föreslår ingen förbättring av de ekonomiska förhållandena för dessa grupper, såsom pensionärer och familjer med barn, vilket riskerar att de inte får tillgång till nödvändiga ekonomiska stödåtgärder såsom ålderspension eller barnbidrag.
Det är också oklart vilka ekonomiska bidrag personer med tillfälligt skydd kommer att få när de når pensionsåldern eller om de är unga vuxna mellan 18 och 20 år utan förmyndare. Denna brist på tydlighet skapar osäkerhet och ytterligare komplicerar redan svåra situationer för dessa individer.
Det faktum att ukrainska flyktingar inte har tillgång till CSN eller annan ekonomisk kompensation tvingar dem att avbryta sina studier för att försörja sig själva. Detta leder till att ukrainska ungdomar står långt ifrån arbetsmarknaden och får svårt att hitta anställning, vilket förvärrar deras situation och skapar en ond cirkel av ekonomisk osäkerhet.
Oklarheten kring hur regeringen tänker låta ukrainska flyktingar delta i etableringsprogrammet är oroande. Enligt Arbetsförmedlingen kommer målgruppen inte att betraktas som bosatta, vilket leder till att de inte kommer att omfattas av statens försäkring för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Detta i sin tur innebär att Arbetsförmedlingen inte kommer att kunna hänvisa dem till etableringsprogrammet.
I lagförslaget står det att 10 000 personer ska lämna landet innan lagens ikraftträdande, vilket också skapar oro. Hur planerar regeringen att genomföra denna utvisning av en tredjedel av de ukrainska flyktingarna från Sverige? Detta skapar ytterligare osäkerhet och rädsla för dessa individer.
Sammanfattningsvis står verkligheten i stark kontrast till politikernas vackra ord. Istället för förbättringar ökar ojämlikheten och den ekonomiska utsattheten för de mest sårbara grupperna av flyktingar. Till detta läggs nu även risken att en betydande del av de ukrainska flyktingarna kommer att utvisas från Sverige, vilket ytterligare förvärrar deras redan svåra situation och skapar ytterligare stress och oro, särskilt för kvinnor med barn.
Khrystyna Hevchuk
Ordförande “RefugeeHope. UA&SE”
