Oavsett vilken partiledare vi väljer är ideologin och partiet detsamma.
Heja oss liberaler som har så många potentiellt framgångsrika partiledare i ett och samma parti!
Oroande brösttoner används redan i diskussionerna runt ny partiledare. ”Om inte jag får den ledare jag vill ha så lämnar jag partiet!”
Sådana villkorade utspel är inte konstruktiva. Det kan mycket väl vara så att partiledarkandidater tvekar att tacka ja när sådana uttalanden är på tapeten.
Man börjar nu tala om att villkora och plocka fram kriterier på tänkbara ledare, det i sig gör att önskningarna får fast form, såhär ska partiledaren se ut, vara, säga, epitet som kandidater inte valt själva klistras på och av utifrån det egna villkorade röstandet.
Vi liberaler som står för frihet och individers rätt snävar in nyckelhålet kandidaterna ska genom, utifrån de få procent vi just nu har i väljarstöd. Till slut får vi en kandidat som inte tillåts vara sig själv. Men vi kan bättre än så, vi är mer fritänkande och större än så.
Jag har varit medlem i Folkpartiet och Liberalerna sedan 1986 och under åren har flera olika partiledare lett oss genom motgång och framgång. Lättast har det uppdraget förmodligen varit under lyckosamma år, tuffast under år av nedgång och ifrågasättande.
Nu ska vi snart välja nästa partiledare och argumenten vässas, sorgligt nog mest mot och mindre för. Många verkar tro att vår nästa ledares egenskaper/meriter/hjärtefrågor ensamt kommer att betyda katastrof alternativt succé, men låt oss tänka till ytterligare ett varv. Partiledarvalet är viktigt. Även jag har en favorit.
Men allvarligt talat, partiet mister inte sin ideologi genom valet av partiledare!
Det är landsmötet (demokratiskt uppbyggt) som fattar beslut om vår politik och den inriktning som vår partiledare och partiledning ska ha. Vi, tillsammans, fattar dessa viktiga beslut utifrån en mängd kloka och idérika motionsskrivare.
Socialliberaler eller marknadsliberaler, miljöliberaler, liberal feminist eller vilken annan liberal som helst – det är inga avgrundsdjup emellan oss.
Så nu när vi/du ska välja liberalernas nästa ledare, ställ inte ultimatum, gräv inte skyttegravar och villkora inte ditt medlemskap. Vi kommer att behålla vår ideologi och vi kommer att finna en balans.
Jan Björklund, du fick verkligen inga lätta liberala ledarår, du liksom Maria Leissner fick inte vara med om en ordentlig revansch, trots att ni båda varit mycket uppskattade och duktiga ledare.
Det handlar mycket om tajming och om rätt frågor för en viss period, och faktiskt en hel del tur.
Så om vår nästa ledare heter Erik Ullenhag eller Nyamko Sabuni, eller något helt annat, kommer denna att göra sitt allra bästa för att liberalerna åter ska bli en tydlig och inflytelserik kraft för Sveriges framtid.
Vad händer sen? Du och jag kommer, som alltid, tillsätta vårt förtroende och slit för att vi ska lyfta i nästa val och i nästa val och faktiskt i alla kommande val så länge som vi fortfarande delar partiprogrammets ideologiska nerv. Ingen är väl alltid nöjd med alla svängningar eller varje sakpolitisk fråga, men ideologin är ju hjärtat och hjärnan i vårt parti.
Cecilia Wikström, Jan Björklund,Birgitta Ohlsson, Carl B Hamilton, Marit Paulsen, Hadar Cars, Anne Wibble, Lars Leijonborg, Birgit Friggebo, Bengt Westerberg, Mauricio Rojas och många, många fler, alla dessa har kämpat väl i många år och flera av dem fortsätter kampen för den liberala ideologin, det är inga avgrundsdjup emellan någon utav dem.
Vi har behövt och behöver deras passion och glöd för olika frågor – allt under samma fana – liberalismen. De kompletterade/kompletterar varandra.
Likadant är det med kommande liberala förmågor, de har sina olika hjärtefrågor som de brinner extra för men det är ju tillsammans vi blir starka! Ingen kan göra allt själv, men om vi, varje liberal gör det bästa och mesta vi kan, kan vi åter uträtta stordåd tillsammans!
Låt oss därför inte väpna oss i falanger utan fundera på vilka för-argument du vill föra fram för din favoritkandidat, betänk att oavsett vem som väljs kan samtliga partiledarkandidater bidra med sin kompetens i vårt framtida Liberalerna.
Det är alltså inte en fråga om bara han, hon eller hen, framtiden och visionen om den formar vi tillsammans och då bör vi inte ha skadeskjutet någon av dessa förmågor!
PS. att diskussioner och intervjuer skett som handlar om partiledarfrågan i kombination med att liberalerna nästan ensamma EU-kampanjar har gett oss massor av publicitet och uppmärksamhet. Och den uppmärksamheten är positiv och kan ge oss extra skjuts nu i EU-valet! Heja oss liberaler som har så många potentiellt framgångsrika partiledare i ett och samma parti!
Mia Franzén
Kommunstyrelsens
vice ordförande, Salem
